För några månader sedan presenterade Kulturdepartementet en utredning med titeln Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). Det var en diger lunta på 486 sidor. Den har varit ute på remiss till en rad organisationer, bl.a. VHEK.
I VHEK:s remissvar kan man läsa att vi i långa stycken instämmer i det som utredningen kommit fram till. VHEK menar att det i det svenska samhället finns grupper av människor och individer ”med normer och föreställningar som står i strid med svensk lag, strider emot grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter och allmänt rättsmedvetande”. Det handlar om synen på kvinnor, HBT-personer, men också barnäktenskap, tvångsgifte, arrangerade äktenskap och könsstympning, otillbörlig kontroll och frihetsinskränkningar av olika slag av unga kvinnors liv, i namn av traditioner, kulturer och religioner.
Ideologisk debatt och diskussion
VHEK anser att det statliga stödet till det civila samhällets organisationer att utveckla vår demokrati är vällovligt och nödvändigt men poängterar att våldet i hederns namn skiljer sig från mäns våld mot kvinnor i första hand när det gäller motivbild. För att skydda släktens goda rykte anses diskriminering och våld i hederns namn vara accepterad bland en del grupper vilka även i Sverige upprätthåller de stränga kyskhetstraditionerna ofta inom en organisationer som erhåller olika bidragsformer av stat , kommun och/ eller landsting. Hedersnormer begränsar i första hand flickor och kvinnors liv. Dessa kollektivistiska normer inskränker individens mänskliga fri och rättigheter.VHEK instämmer följaktligen i utredningens strävan att icke-demokratiska och kvinnofientliga och rasistiska organisationer även i fortsättningen förhindras från att erhålla ekonomiskt stöd från stat och kommun.
Granskningsproblem och mandominerade enklaver
Att granska jämställdhetskritierier hos en förening eller samfund kan naturligtvis bli problematiskt eftersom man kan hamna i konflikt med organisationers integritet. VHEK konstaterar att organisationer kan mycket väl hålla sig med en prydlig demokratisk officiell fasad, men samtidigt inom sig hålla sig med informella strukturer, en undervegetation, bestående av en odemokratisk, kvinnofientlig, rasistisk ideologi och jargong. Sådan undervegetation är svår att bekämpa med domstolar och polisingripanden. Den måste bekämpas i en intensifierad politisk och ideologisk debatt och diskussion. Den stora statliga utredningen om trossamfunden visade sig inte särskilt meningsfull, då många samfund som odlar kyskhetskulturer och verkar för att begränsa kvinnors frihet idag erhåller statsbidrag på precis på samma sätt som skedde innan denna långa och kostsamma utredningen gjordes (av professor Ulf Bjereld på uppdrag av demokratiministern, 2016) . Därför menar VHEK att i de fall när det förekommer öppna antidemokratiska praktiker, när man t.ex. anlitar hatpredikanter, när kvinnor utesluts från vissa organisationers ledningar eller kvinnor saknas t.o.m. bland medlemmarna då bör man stänga av alla former av statsbidrag till dessa manligt dominerade etniska sammanslutningar.
Segregationsskolor bör avskaffas
Ett sätt är att begränsa barns liv, menar VHEK i sitt remissvar, är att påtvinga barnen ett specifikt uppträdande eller särskilda religiösa klädsel som avskärmar barnet från majoritetssamhället. Argumentet om barnets ”frivilliga val” är ett rent påhitt. Att barn vill göra föräldrar till viljes är inte ”frivillighet” eftersom frivillighet bör grunda sig på självständighet. Inget barn i världen hittar på att (köns)segregera sig själv utan vuxenvärldens och föräldrarnas direkta eller indirekta påverkan.I sammanhanget bär religiösa friskolor ett stort ansvar när dessa (avsiktligt eller oavsiktligt) verkar för att segregera barn. Dessa segregationsskolor skall stängas. Det har regeringen lovat i åratal men verkligheten visar något helt annat. Därför uppmanar VHEK regeringen att agera och förverkliga sina egna löften.
Bild: Marinus van Reymerswaele (1490-1546) : Two Tax Gatherers (1545)
