Erinran om kvinnors rättigheter inför fotbolls-VM i Qatar

För tre år sedan hotade Fifa med att stänga av Iran från internationella mästerskap om inte kvinnor fick tillträde till fotbollsmatcher. Nu är det dags att verkställa hotet och utesluta Iran från VM i Qatar. Svenska fotbollförbundet och svenska kvinnoorganisationer kan inte stillatigande se på när iranska kvinnor och flickor kastas ut från sportarenor och utsätts för våld, skriver bland andra Amineh Kakabaveh och den iranska människorättsaktivisten Masih Alinejad.

Irans damlag tog nyligen sin första internationella poäng i fotboll när de spelade oavgjort mot Indien i Asian Cup. Det var en stor bedrift. Laget är rankat som nummer 70 i världen och kvinnorna var tvungna att spela i hijab. Damfotbollen i Iran har också tvingats att utvecklas helt isolerat då kvinnor inte tillåts närvara vid mäns fotbollsmatcher.

Vad hände med löftet?

2019 tände ett fotbollsfan, Sahar Khodayari, eld på sig själv för att undkomma fängelse. Hon hade häktats när hon försökte komma in på en match klädd som en man. Hennes död väckte ett ramaskri som ledde fram till att det internationella fotbollsförbundet, Fifa, beordrade Iran att ge kvinnor tillträde till fotbollsarenor utan begränsningar. (Fram till 2019 tilläts endast ett begränsat antal kvinnor att delta på matcher vid sällsynta tillfällen.) Om direktivet inte följdes skulle Iran kunna utestängas från internationella tävlingar.

Tre år senare tycks inget ha hänt. Iranska fotbollsarenor är fortfarande inte öppna för kvinnor. Undantaget är landskampen mot Irak som spelades i januari då en grupp kvinnor släpptes in. Men när Iran skulle spela VM-kval mot Libanon i mars var kvinnorna återigen utestängda. Omkring 2 000 iranska kvinnor, som köpt biljetter, stod utanför Imam Reza-stadion i Mashhad utan att kunna komma in. Hundratals kvinnor, bland dem många flickor, blev pepparsprayade och utsatta för våld och förnedring i anslutning till matchen.

Kvinnor portade sedan 1979

Den islamiska republiken har utestängt kvinnor från sportarenor sedan den grundades 1979. Präster som spelar en viktig roll i beslutsfattandet som rör kvinnor fortsätter hävda att kvinnor måste skyddas från den maskulina atmosfären och synen av halvklädda män.

Att kvinnor kastas ut från sportevenemang och utsätts för våld och förnedring är bara ett av många exempel på hur iranska kvinnors och flickors liv kringskärs. Lika lite som stater och det internationella samfundet tycks berett att försvara iranska kvinnors och flickors frihet i stort tycks Fifa vara berett att försvara deras rätt att utöva och ta del av idrott.

Bakom passiviteten döljs en könsbaserad rasism. Den iranska aktivisten Masih Alinejad, en av undertecknarna av denna text, kräver att Fifa ska agera. Till utländska medier säger hon: ”Om västvärldens länder förbjöd kvinnor att komma in på arenor, vad skulle du göra? Vad är då skillnaden mellan oss och västerländska kvinnor? Det är hycklande att Fifa ignorerar oss. Detta är ett totalt förräderi att Fifa inte vidtar kraftfulla åtgärder mot en regim som tillämpar könsapartheid.”

Pressa Fifa att agera

Fifa har tydligt tagit ställning mot rasism, men är oförmögna till handling när det är kvinnor som utsätts för förtryck. Svenska fotbollförbundet, dess ordförande Karl-Erik Nilsson och andra medlemmar måste pressa Fifa till att agera. Tiden är kommen att sätta handling bakom orden och förbjuda Iran att delta i det kommande världsmästerskapet i Qatar. Visa nu att fotbollen kan ha ett samvete och sätta stopp för könsapartheid inom idrotten!

Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot och ordförande för Varken hora eller kuvad (VHEK)

Parul Sharma, människorättsjurist och ambassadör för VHEK

Anders Österberg, riksdagsledamot och ambassadör för VHEK

Suzanne Osten, regissör, dramatiker och ambassadör för VHEK. 

Nahid Persson Sarvestani, regissör. 

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges kvinnoorganisationer

Cissi Wallin, journalist och dokumentärfilmare

Alexander Erwik, pr-konsult

Masih Alinejad, journalist och människorättsaktivist