Av Annelie Karlsson
Om fler politiker rörde sig mer i våra stora och medelstora städers förortsskolor skulle de med största säkerhet möta det hedersförtryck som riksdagsledamoten Anneli Karlsson (s) blev varse i samband med ett av sina många skolbesök.
Som riksdagsledamot har jag varit på många skolor och träffat elever för att prata politik. Jag brukar ställa frågan: Vilka är de viktigaste politiska frågorna för dig. Det spelar ingen roll på vilken typ av område eller skola jag besöker så är diskussionerna alltid livliga. Många unga brinner för att göra saker bättre. Frågorna kan vara allt från att mormor ska få en högre pension till att rädda planeten och klimatet. Det kan också vara att höja myndighetsåldern så att man får vara barn ett tag till. Eller att förbjuda slöja.
Jag minns särskilt en kall och blåsig dag i början av året. Dagen innehöll ett besök på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Som avslutning hos en klass berättade jag om mitt uppdrag som politiker. Hur vi stiftar lagar och fattar beslut som steg för steg förändrar Sverige i den riktning vi tror på. Efter lektionen vällde eleverna ut på rast, men läraren bad mig att stanna kvar en stund. En tjej som vi kan kalla Mariam ville ha min hjälp. Hon kunde inte sluta gråta när hon berättade att hon inte bar sin svarta slöja frivilligt.
För Mariam personligen var det en självklarhet hon att inte skulle bära slöja. Det var inte hennes eget val att bära den. Men grannar och landsmän runt omkring familjen tyckte inte det var okay för en tjej i hennes ålder att ta av den. Hon såg som sin enda utväg att vi politiker skulle förbjuda slöjan. Det handlade för Miriams del inte bara om ett stycke tyg, även om tyget är det som syns. Det handlade om att andra hade åsikter om vilken sorts tjej hon var och hur hon levde. Hennes familj straffades om hon inte betedde sig enligt en viss mall. Det handlade alltså om hedersrelaterat förtryck.
Det gjorde ont i mig att höra. Som tjej ska du ha makten att bestämma själv hur du vill leva ditt liv och vilken framtid du vill skapa för dig själv. Det gör mig förbannad att det inte är så för alla idag. Förbannad var precis vad jag var när jag började med politik som ung. Jag ville att kvinnor skulle ha samma villkor och samma makt som män. Och jag trodde på förändring.
Folk sa att jag var otålig, men jag var då verkligen bombsäker på att när jag skulle uppnå den ålder jag är nu skulle Sverige vara jämställt. Då skulle vi ha kommit till rätta med mäns våld mot kvinnor och på det missförhållande som bestod i att kvinnor jobbar mer men tjänar mindre än män.
Mycket har naturligtvis hänt på de 40 år jag varit politiskt engagerad. Vi har tagit stora och viktiga kliv i rätt riktning. Tjejers och kvinnors trygghet och makt att bestämma över sina liv har ökat markant. Men vi får aldrig stanna upp, vi måste fortsätta vara otåliga år ut och år in tills vi är framme vid vårt mål. Och vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen. Vi får aldrig luta oss tillbaka, det är Miriams situation ett exempel på.
Som vår statsminister Magdalena Andersson sa när hon valdes till Socialdemokraternas partiledare i november förra året: ”Jämställdheten ska gälla alla kvinnor och flickor i Sverige! Oavsett var i världen man är född. Här finns inget utrymme för kompromiss.”
I skolan där Mariam går lever många av eleverna i en hederskontext. Det är tjejer som känner stress, inte glädje, över att närma sig sin artonårsdag. De vet att de då kan bli aktuella på äktenskapsmarknaden. Då kan de bli gifta med män som är avsevärt äldre än de själva, gravida när de fortfarande går på gymnasiet, bli mammor när de precis skall ta sina första steg ut i vuxenvärlden, när de ska börja jobba eller plugga vidare för att forma sin egen framtid. Därför vill de höja myndighetsåldern. De vill ha kvar sin frihet ett tag till.
Ingen liten flicka eller ung tjej i Sverige ska behöva känns stress över att växa upp och bli kvinna. Detta brann Fadime Sahindal för när hon var engagerad i socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU. I år är det 20 år sedan hon mördades brutalt för sin kamp för sin och andra tjejers frihet. Fadimes arbete ledde till verklig förändring. I dag är alla barnäktenskap förbjudna och vi har ett särskilt hedersbrott i lagstiftningen. Men mer behöver göras, för vi vet att Sverige borde vi kunna gör bättre.
Annelie Karlsson, gruppledare i riksdagen (S)
BARNÄKTENSKAP
Enligt svensk lag (Äktenskapsbalk (1987:230)) får ingen gifta sig med en person som är under 18 år.
Ingen får tvinga ett barn att gifta sig
Det är olagligt att tvinga eller lura ett barn att resa till ett annat land för att gifta sig. Det här är ett brott som kan leda till fängelse. Det är också olagligt att tvinga ett barn att leva i en relation som liknar ett äktenskap.
Utländska barnäktenskap inte giltiga i Sverige
Sedan den 1 januari 2019 kan ett äktenskap inte bli giltigt i Sverige om någon i paret var under 18 år när de gifte sig. Undantag är möjligt att göra i vissa fall.
Den 1 juli 2020 skärptes lagstiftningen om barnäktenskapsbrott. Det nya brottet barnäktenskapsbrott kan ge fängelse i upp till fyra år. Det behöver inte ha förekommit något olaga tvång, eller utnyttjande av offrets utsatta situation för att döma för barnäktenskapsbrott om brottet har begåtts mot ett barn. Den nya bestämmelsen innebär också att den som gifter sig med ett barn kan straffas.
(Källa: Socialstyrelsens skrift Barnäktenskap – det här gäller i Sverige samt Nationellt centrum för kvinnofrid)
HEDERSBROTT
Om ett brott begås med hedersmotiv har lagstiftaren beslutat att se särskilt allvarligt på det. Den särskilda straffskärpningsgrunden regleras i BrB 29 kap 2 § p. Hedersmotivet omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder.
Detta innebär att många brott kan vara hedersrelaterade. Vanligast hedersbrott är äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och könsstympning, men hedersrelaterade brott finns även i Brottsbalkens 3 kap. Om brott mot liv och hälsa, 4 kap. Om brott mot frihet och frid, 5kap. Om ärekränkning, 6 kap. Om sexualbrott, 7 kap. Om brott mot familj och i 12 kap. Om skadegörelsebrott.
I regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor ingår bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ska långsiktigt stärka regeringens arbete och prioritera förebyggande arbete.
Den 22 december 2021 beslutade regeringen om att föreslå att det ska införas ett särskilt brott för hedersförtryck. Det innebär bland annat att det ska bli straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person i syfte att bevara eller upprätthålla en persons eller släkts heder.
(Källa: Hedersförtryck.se, samt regeringen.se)
