I en tid då Sverige stoltserar med sin jämställdhet och barns rättigheter, avslöjar en djupgående journalistisk granskning en mörk underton av hedersförtryck som fortfarande existerar på samhällets skuggsida.
Jessica Ziegerer och Jennie Lorentsson är två dedikerade journalister från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. De har genom sin granskning om fallet med den bortförda Yamina och även i podcasten ”Var är Yamina?” lyft fram en verklighet som många helst vill blunda för: barnäktenskap och hedersrelaterat våld mitt i ett samhälle som sägs kännetecknas av välstånd.
I ett samtal på Hederspodden med Amineh Kakabaveh kan man lyssna hur Jessica och Jennie arbetat med det vi här kallar ”fallet Yamina”. Här återger vi en sammanfattning av samtalet.
En flickas försvinnande öppnar Pandoras ask
Allt började med ett tips om en flicka från nordvästra Skåne som misstänktes ha förts utomlands. ”Det tog ett tag innan vi kom igång ordentligt med det här,” berättar Jennie Lorentsson. Men vad som först verkade vara en enskild händelse visade sig snart vara toppen av ett isberg av systematiskt hedersförtryck.
Yamina, som flickan kallas, hade larmat i skolan om sin situation. Hon berättade om begränsningar i sitt liv, rädsla för att inte få gå i gymnasiet och oro för att bli bortgift. Trots att socialtjänsten agerade snabbt och beslutade om ett omhändertagande enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), lyckades familjen manövrera runt systemet.
Ett samhälle som blundar
I sin granskning stötte journalisterna på en uppgivenhet från omgivningen. ”Grannar berättade helt öppet om vad de hade sett. ”.. lite synd då att de gifte bort sina döttrar, säger grannarna – lite sådär i bisatser,” återger Jennie. Detta vittnar om en djupt rotad problematik där hedersförtryck har normaliserats i vissa kretsar.
Genom att kartlägga Yaminas släkt upptäckte journalisterna ett mönster av barnäktenskap. ”Vi hittar de här tio barnbröllopen,” säger Jessica.
”Det räcker ju inte med folks berättelser att det har skett. Vi som granskande journalister måste också verifiera och dokumentera allt ordentligt.”
Inom samma släkt har tio flickor gifts bort. Barnbröllop har ägt rum i offentliga lokaler i Skåne där flera hundra gäster bjudits in. Det märkliga är att ingen har reagerat på att det faktiskt är barn som gifts bort inom släkten.
Systemets brister blottläggs
Granskningen avslöjade allvarliga brister i myndigheternas hantering av hedersrelaterade ärenden. När kommunen ville ansöka om utreseförbud för Yamina, visste inte polisen hur man skulle hantera ärendet. ”I normala fall så ska det vara en domstol som beslutar om utreseförbud och polisen som verkställer det. Men eftersom man inom polisen har dålig kännedom om reglerna hur hedersförtryck ska hanteras så landar utreseförbudet i papperskorgen – bokstavligen,” förklarar Jessica. Polisen ignorerar i ansökan om utreseförbud för Yamina.
En långsam rättsprocess och brist på polisiära rutiner gav familjen ett försprång. ”Föräldrarna vet hur de ska hantera situationen och agerar snabbare än systemet självt”, konstaterar Amineh, när hon lyssnar till Ziegerer/Lorentsson.
En resa till sanningen
Journalisternas jakt på svar ledde dem till Tyskland och slutligen till Turkiet. I en surrealistisk konfrontation med Yaminas far i en lägenhet i Mersin, Turkiet, möttes de av förnekelse och undanflykter. ”Vi blev ju minst sagt tveksamma till vilka de här flickorna var, för det var inte lika Yamina på de foton som vi har sett och hon såg ju betydligt yngre ut än vad då Yamina såg ur att vara när vi mötte henne,” berättar Jennie Lorentsson.
Hederskulturens djupa rötter
Granskningen belyser hur djupt rotad hederskulturen är, även i familjer som har bott länge i Sverige. ”De vet ju absolut hur lagar och regler ser ut här. De har ju själva valt att inte följa dem utan följer sina egna traditioner i stället,” påpekar Jennie.
Detta utmanar den vanliga uppfattningen om att hedersförtryck enbart är ett problem bland nyanlända eller dåligt integrerade grupper i det svenska samhället. Istället visar det på ett medvetet val att upprätthålla traditioner som strider mot svenska lagar och grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter.
Slutsats: Ett uppvaknande krävs
Podcasten ”Var är Yamina?” och den tillhörande granskningen har väckt stor uppmärksamhet och uppskattning från myndigheter och personer som arbetar med dessa frågor. Det har blivit tydligt att problemet är mycket mer utbrett än vad man tidigare trott.
”Om vi kan hitta tio bröllop med minderåriga inom en ganska snäv krets med människor och det under en ganska snäv tidsperiod, då är det här ett mycket större problem,” konstaterar Jennie.
Granskningen pekar på ett akut behov av ökad kunskap, bättre rutiner och ett mer effektivt samarbete mellan myndigheter, både nationellt och internationellt. Det krävs också en ökad medvetenhet i samhället i stort för att motverka normaliseringen av hedersförtryck.
Avslutningsvis understryker Jessica och Jennie vikten av fortsatt granskning och uppmärksamhet kring dessa frågor. Deras arbete har inte bara belyst ett specifikt fall, utan också avslöjat systematiska brister i samhällets hantering av hedersrelaterat förtryck och våld.
Som Amineh uttrycker det: ”Det är fruktansvärt men samtidigt viktigt att det kommer fram.” Nu är det upp till samhället att agera på denna kunskap och säkerställa att flickor som Yamina inte faller mellan stolarna i ett samhälle som gärna vill framställa sig som ett rättssamhälle..
Förortsfeministens notering:
Denna artikel baseras på ett samtal med journalisterna Jessica Ziegerer och Jennie Lorentsson från Sydsvenskan- och Helsingborgs Dagbladet, genomförd av Amineh Kakabaveh för Hederspodden. Artikeln syftar till att belysa den omfattande granskning som ligger bakom podcasten ”Var är Yamina?” och de viktiga frågor om hedersförtryck i Sverige som den lyfter fram.
Hade vi haft ett rättssystem som kunde agera snabbare skulle man ha kunnat förebygga Yaminas bortförande.