Inför skolstarten står många stolar i klassrummen tomma då barn som lurats till sina föräldrars hemländer inte återvänder till skolan. Uppdrag Granskning har i tre avsnitt under augusti månad uppmärksammat tre svenska svenskors historier: Nadia, Hiba och Amina.
De är alla exempel på flickor som blivit bortrövade av sin familj och som idag lever under hot. På olika sätt har Nadia, Hibba och Amina larmat om sin situation men samhället har inte lyssnar på deras rop på hjälp. ”Varken hora eller kuvad” (VHEK) har i decennier drivit frågan om de hedersutsattas situation och välkomnar SVT:s granskning.
Hittills i år har 50 barn förts ut ur Sverige i en hederskontext, enligt utrikesdepartementet (UD). Mellan åren 2018 – 2022 har 538 barn och unga blivit bortförda. Dokumentären visar att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste intensifieras. Möjligheten att belägga unga med utreseförbud måste användas oftare och lagstiftningen behöver utvidgas. Här har den nuvarande regeringen varit passiv. Som oberoende riksdagsledamot kunde jag under förra mandatperioden göra upp med regeringen om ett utvidgat utreseförbud. En utredning tog fram ett förslag till ny lagstiftning, detta har högerregeringen nu lagt i malpåse.
Uppdrag Granskning dokumentär visar upp en skrämmande passivitet hos såväl den lokala socialförvaltningen som den svenska utrikesförvaltningen. Härifrån har man inte förstått vilka risker flickorna har utsatts för. Kanske är ambassadfolket också rädda att göra sig obekväma hos de islamistiska länder som man arbetar i.
Myndigheterna menar att när ett barn väl förts utomlands har Sverige begränsade möjligheter för att föra hem dem. Det som är oroväckande är att svenska myndigheter inte lyssnar eller litar på flickornas berättelser och deras situation tas inte på allvar. Därför även efter att ett bortförande skett som i Aminas, Hibas och Nadias fall så behandlas inte dessa barn som brottsoffer. I Nadias fall är myndigheternas undfallenhet uppenbar när UG granskar den svenska ambassaden i Jordaniens agerande. När Nadia för andra gången lyckas att fly för sitt liv, uppmanas hon att samarbeta med pappan som utövar våld och hotat henne till livet under flera år. Ambassaden försöker övertala pappan att dra tillbaka en polisanmälan om att Nadia är försvunnen efter att hon flytt för sitt liv från en pappa som hotat och misshandlat henne och förvägrar ett barn som är svensk medborgare att komma tillbaka till Sverige. Men än en gång ambassaden vill överlämna Nadia till pappan och övertalar honom att ta med dottern hem till Sverige. Detta är helt absurt.
VHEK har arbetat för att förbättra kompetensen i frågor om hedersrelaterad brottslighet inom utrikesförvaltningen och pekat på det norska systemet med särskilda ingegrationsrådgivare som placeras på berörda ambassader. Norge är också ett land att ta efter när det gäller att upprätta relevanta skyddsprogram för flickor som lever under hot i Sverige. SVT:s dokumentär bekräftar den bild som många flickor berättar för oss I VHEK: Det svenska samhället förstår ofta inte vidden av de hot som flickorna lever under och de blir ofta bemötta med en genant naivitet. Vi ska inte vända Nadia, Hibba och Amina ryggen! Förutom utvidgat utreseförbud driver VHEK krav om förbättrad fortbildning av myndighetspersonal och minskad sekretess mellan myndigheterna. Redan på barnmorskemottagningen behövs föräldrautbildning som tar upp de rättigheter som barn har enligt svensk lag och Barnkonventionen. Det är dags att myndigheterna lyssnar på Nadia, Hibba och Amina. Vi ska inte vända dem ryggen!
Amineh Kakabaveh, socionom och ordförande Varken Hora Eller Kuvad
Om min uppgörelse med förra regeringen
Utredningsförslaget om utvidgat reseförbud som regeringen har lagt i malpåse
