P

Plantskolor för islamistisk radikalisering och hedersförtryck 

Den islamistiska miljön har under 2000-talet vuxit kraftigt i Sverige och utvecklat djupa rötter.

Den innebär på kort sikt en ökad risk för våldshandlingar på ideologisk grund och är på längre sikt ett hot mot det demokratiska samhället. Det är främst det långsiktiga perspektivet som den här texten handlar, nämligen om den radikalisering som förekommer i svenska förskolor och grundskolor, som kan få allvarliga följder.

Att pedagogisk omsorg – förskolor och grundskolor – har blivit en naturlig näringsverksamhet för mer eller mindre radikala islamister är i sig inte märkligt då det rör sig om mycket pengar. En viktigare aspekt för de radikala islamisterna är emellertid att de genom sådana verksamheter får tillgång till barn och unga i en relativt insynsskyddad miljö, som därmed blir en plattform för spridning av dogmatiska religions- och kulturmönster. På så vis kan radikala islamister agera grindvakter så att barnen och eleverna i så liten utsträckning som möjligt kommer i kontakt med övriga delar av det svenska samhället. 

Ett klargörande är på sin plats redan inledningsvis, eftersom beskrivningar i media och i den öppna politiska debatten ofta bortser från det; det saknar betydelse om skolor har anmält sig som konfessionella (ibland kallade religiösa) eller inte. Det långsiktiga målet att åstadkomma en radikalisering går självklart inte att utläsa av en frivillig anmälan till myndigheterna. Med god formuleringskonst kan man dölja obskyra avsikter. I stället är

radikaliseringshotet knutet till skolornas ledningar, lärare och annan personal och hur de bedriver den dagliga undervisningen.

Samtidigt som det är bra att enskilda skolenheter som präglas av radikal islamism ibland förlorar sina tillstånd måste det påpekas att nya sådana löpande startar. Det går vidare i flera fall att se olika kluster av individer som förekommer i både ledning och personal, och som flyter runt i olika verksamheter och städer. 

Förenklat kan man dela in för- och grundskolorna i två kategorier. Den ena har direkta kopplingar till våldsbejakande islamistiska miljöer och är därmed föremål för intresse från bland andra Säkerhetspolisen. Den andra kategorin saknar våldsbejakande kopplingar, men är problematisk främst på grund av det sätt på vilket undervisningen bedrivs; genom könssegregation, utebliven/undermålig undervisning i vissa ämnen, bön på lektionstid och andra inslag som till stor del både befäster och fostrar elever in i de hederskontexter som samhället har till uppgift att motarbeta. Även sådana skolor bidrar därför starkt till att stärka uppkomsten av islamiska parallellsamhällen. Det bör nämnas att ekonomisk brottslighet är relativt vanligt förekommande inom bägge kategorierna. 

Ett ytterligare problem är att det är Skolinspektionen ensam som beslutar om en friskola ska få lov att expandera eller nyetableras. Kommunerna får endast yttra sig vid etableringar, vilket kraftigt försvårar kommunalt integrationsarbete. Det sätter fingret på ytterligare en aspekt: att kommuner i brist på bestämmanderätt istället får leta efter andra möjligheter för att slippa eller bli av med oönskad skolverksamhet.

Islamistiska kopplingar i förskolor och skolor

Nedan följer exempel på de förskolor/skolor vars problematik texten lyfter. Att vissa numera stängda verksamheter också nämns beror på att jag vill beskriva omfattningen av problematiken. Det bör också nämnas att jag i skrivande stund känner till flera andra enheter som kräver en närmare granskning och som jag därför inte återger här. 

Göteborg

Det mest uppmärksammade fallet på en skola med extremistiska kopplingar är den ökända och till sist stängda Vetenskapsskolan/Safirskolan i Göteborg. Skolan visar att just pengaströmmar och makt över unga utgör farliga grogrunder för våldsbejakande islamism. Trots att granskningar hade påvisat grava missförhållanden och klara kopplingar till våldsbejakande islamism (DOKU, 2 okt 2018) fortsatte verksamheten under flera år. Först i december 2019 drog Skolinspektionen in tillståndet.  

Vetenskapsskolan hade både i sin ledning och bland personalen ett kluster av individer kopplade till den våldsbejakande islamistiska miljön. Skolans tidigare rektor och huvudman Abdel Nasser El Nadi är en av de sex ”imamer” som regeringen senare beslutade att utvisa eftersom de anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Skolan hade haft flera IS-återvändare anställda och ett flertal andra som varit öppna IS-sympatisörer. Kvinnliga lärare arbetade i stor utsträckning i niqab (heltäckande slöja). (DOKU, 9 november 2019).

Vetenskapsskolan hade mycket nära kopplingar till den extrema och omskrivna föreningen Sveriges förenade muslimer (SMF), (Smedjan, 15 mars 2017). Ordföranden för SFM arbetade på skolan och satt under en tid med i dess styrelse, vilket ska ses i sammanhanget av att skolan och dess ledarfigurer ville och gavs möjlighet att påverka eleverna inte bara i skolan utan även på elevernas fritid. 

Framför Skolinspektionens ögon undervisade en av SFM:s predikanter under lektionstidens ”likabehandlingstid”. Flickorna var vid tillfället placerade längst bak och med en tydlig barriär avskilda från pojkarna i den främre delen. Predikanten undervisade om att flickor ”måste täcka sig” och att deras roll är att synas så lite som möjligt i samhället och offentligheten.

El Nadi och SFM:s ordförande var även inblandade i driften av förskolan Lek och Lär i Göteborg som stängdes ner i början av innevarande år (DOKU, 26 februari 2020). Runt en halv miljon kronor som var avsedda för förskolans verksamhet skickades istället till SFM. Det prioriterades framför att betala skatter och avgifter. För närvarande bedrivs pedagogisk omsorg (daghemsverksamhet) i Lek och Lärs lokaler under ledning av bolaget Ströms slott. Majoriteten av personalen är densamma som tidigare.

El Nadi har även försökt öppna en skola i Halmstad och ta över en befintlig gymnasieskola i Göteborg (DOKU, 2 oktober 2018). 

En annan skola med islamistiska kopplingar i Göteborg är Römosseskolan. Skolan är känd genom sin huvudman och rektor Abdirizak Waberi som tidigare har varit riksdagsledamot för Moderaterna och som numera bland annat är ledare för ett islamistparti i Somalia (Expressen, den 14 augusti 2020). Waberi medverkade i SVT:s dokumentär ”Slaget om muslimerna” 2009, där hans uttalanden väckte uppmärksamhet. Römosseskolan har stått under riktad tillsyn av Skolinspektionen, eftersom ledningen inte hade åtgärdat den omfattande könssegregation som rådde på skolan (beslut 2020-03-17, Dnr 41-2019:3163).

Huvudmannen förklarade i sitt skriftliga svar till Skolinspektionen att: ”skolan i planeringen av undervisningen försöker balansera mellan elevernas rätt till en likvärdig utbildning och elevernas och föräldrarnas integritet och rättigheter till bland annat religionsfrihet”. 

Tidigare hade det rapporterats om att flickorna på skolan var tvungna att berätta för hela klassen när de hade mens för att kunna uteslutas från bönestunden (GT, 9 augusti 2011). ”Men jag har inte märkt att någon blivit kränkt av detta”, sa då Abdul Rashid Mohamed (även verksam som imam vid Gbg moské). ”Inget barn har kommit till mig, till trygghetsgruppen, till skolsköterskan eller kuratorn”. 

Likaså kritiserade Skolinspektionen skolan för att bönen inte upplevdes som frivillig. Eleverna berättade vid inspektionen att lärare sagt att “om man inte är med och ber så får man ingen belöning av Allah, man kommer inte till paradiset” (DN, 25 maj 2020).

Römosseskolan är just nu högaktuell då huvudmannen med ett sex år gammalt tillstånd från Skolinspektionen har velat ta över Vetenskapsskolans lokaler för att öppna ytterligare en skola i Göteborg och aktivt har rekryterat lärare som tidigare varit anställda vid Vetenskapsskolan (DN, 2 juni 2020). 

Ett avslutande exempel för Göteborg är den kvinna som är gift med SFM:s ökända ”huspredikant” Anas Khalifa, som förra året fick sitt tillstånd att bedriva pedagogisk omsorg i parets gemensamma hem indraget (Aftonbladet, 26 oktober 2018).

Borås

Abdirizak Waberis Römosseskola ansökte för ett par år sedan om att få starta en ny skola i Borås. Efter att Skolinspektionen beviljat tillstånd överklagade staden beslutet med hänvisning till att en sådan nyetablering kraftigt skulle försvåra kommunalt integrationsarbete.  Kommunen drev ärendet till Högsta Förvaltningsdomstolen som nekade prövning. Någon ny skola har dock ännu inte öppnat eftersom huvudmannen inte fått tillgång till någon lokal.

Gävle, Umeå och Söderhamn

I Gävle driver den tidigare delägaren i Vetenskapsskolan, Rabie Karam, Nya Kastets skola.  Rabie Karam dömdes under våren för bokföringsbrott i samband med köp av en skolfastighet (Aftonbladet, 17 mars 2020).  Skolan har varit mycket omskriven och Skolinspektionen begärde i december förra året in ett yttrande från Säkerhetspolisen (P4 Gävleborg, 23 december 2019).  

I Säpos yttrande kopplades ett flertal individer från den våldsbejakande islamistiska miljön till skolan. Enligt Säpo hade dessutom ett extremistiskt nätverk kontakter in i Nya Kastets skola och fått tillgång till skolans lokaler, bland annat hade en man som stridit i Syrien för en grupp med IS-kopplingar ordnat sammankomster där. Säpo sammanfattade sitt sju sidor långa yttrande om Nya Kastets skola på följande sätt:

”Sammantaget bedömer Säkerhetspolisen att en fortsatt verksamhet i nuvarande form innebär att barnen på skolan, inte bara riskerar att få en undermålig utbildning, utan också riskerar att utsättas för radikalisering och rekrytering till miljöer som accepterar våld eller brottslighet som metod för politisk förändring”. 

Yttrandet till trots tillät Skolinspektionen skolan att öppna dörrarna inför höstterminen 2020. Först den 9 november beslutade Skolinspektionen att Nya Kastets tillstånd att driva skola löper ut vid årsskiftet. 

Nya Kastets Rabie Karam har tidigare försökt öppna ytterligare en skola i den lilla byn Garpenberg i Dalarna – ”Albarkah-skolan” (Aftonbladet, 31 januari 2020). Ansökan nekades dock av Skolinspektionen. Skolan ingick i en större plan där tanken tydligen var att en liten fiskodlingsby skulle byggas upp och ägaren själv skulle bestämma vilka som skulle få lov att leva där.

En annan skola med islamistiska kopplingar och verksamhet i Gävle, Umeå och Söderhamn var förskolan Bilaal. I januari i år stängdes verksamheterna ned på samtliga tre orter (SVT, 31 januari 2020). Även här yttrade sig Säpo, som funnit att två av de sex extrema ”imamer” som är föremål för beslut om utvisning var knutna till skolans ledning. Förvaltningsrätten beskriver i sin dom ”två tidigare styrelseledamöters kopplingar till våldsbejakande extremism och den oklarhet som råder vad gäller deras fortsatt inflytande över verksamheten”.

Vällingby

Förra året dömdes fyra personer i ledningen för al-Azharskolan i Vällingby till fängelse för grova ekobrott (SVT, 27 juli 2019). De hade genom olika transaktioner flyttat pengar som skulle gå till skolverksamheten från stiftelsens konto till ett bankprojekt – Sveriges första räntefria islamiska bank.

Skolan har tidigare uppmärksammats för sina könssegregerade skolbussar, där flickorna hänvisats av skolans personal att gå in genom skolbussens bakre dörrar medan framdörrarna var reserverade för pojkarna (SVT 4 april 2017). Skolinspektionen har även kritiserat skolan för att under lektionstid ha förrättat bön, vilket strider mot skollagen (SVT, 30 november 2018).  

Hotet mot demokratin

Flera av de förskolor och skolor som ingår i redogörelsen ovan har och har haft kopplingar till våldsbejakande islamism. Det är självklart att den sortens skolor är både problematiska och direkt samhällsskadliga. Men även andra skolor som inte har sådana kopplingar är naturligtvis problematiska. Könssegregation är snarare regel än undantag vilket både göder och föder hedersförtrycket. De bidrar till en ökad segregation och ökar därmed avstånden till det övriga samhället. 

De radikala islamistiska krafter som verkar för att unga människor i Sverige ska hållas utanför samhällets integrationsinsatser använder vårt demokratiska system för att skaffa sig utrymme inom skolväsendet och bryter på det sättet ned demokratin.

Det kan inte vara något annat än ett nederlag när Säkerhetspolisen behöver bevaka barnens intresse av att inte tvingas utsättas för islamism i sin skolmiljö.

Sofie Löwenmark

CategoriesUncategorised

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *